Min syster och jag Del 2

Min Syster och jag

Del 2

 

Efter den här händelsen på mitt sommarjobb mådde jag inte bra. Visste varken ut eller in. Mitt stora avskyvärda hat mot denna mannen började sakteligen byggas upp. Han var ett monster som inte ville mig väl.

Åren gick, som sig bör och jag har nu hunnit in på året då jag ska fylla 25. Jag hade då fått anställning på stan´s anrikaste konditori.

Tror Ni inte på självaste svartaste F.A.N själv att denna vidriga, otäcka hemska människa hittade mig där.

Jag fick syn på han genom fönstrena och jag fick ont i magen. Klumpen i halsen växte sig stor likt en pilatesboll. Jag fick ingen luft, jag kunde inte andas.

Jag hasade mig ut från butiken i kondiset bak till vårat fikarum. Jag var ensam, ensam och så jävla rädd.

Hörde pinglan i entredörren. Jag skakade och kippade efter luft. Andas in, andas ut. Gick ut i butiken och där står han!

På vingliga ben och hög som ett höghus av diverse olika droger.

Pupillerna stora som tefat och som stirrade otäckt på mig.

Hörde långt borta ett mummel om att Du är min dotter, jag har alltid haft dig i minnet osv.

Jag ville bara spy. Jag ville bara rusa där ifrån. Jag tog ett djupt andetag, tog mod till mig och gav han det ondaste ögat som går att få.

Jag pekade mot dörren och sa med den djupaste dovaste rösten som finns;

UT härifrån! Jag vill aldrig mer se dig!

Döm om min förvåning, han vände sig om och ragglade därifrån.

Mitt hjärta slog dubbelslag och jag rusade bak till fikarummet. Tände en cigarett och hetsrökte två stycken efter varandra. Svetten lackade i pannan

Men, klumpen i halsen började försvinna sakteligen.

Efter några veckor, då jag först hade börjat släppa den här incidenten tog det fart igen.

Den här gången via telefonen. Han ringde ofast sent på kvällarna och på nätterna. Till slut ringde jag Polisen och anmälde fanskapet.

Förklarade så gott det gick historien om denna mannen. Döm av min förvåning när Polisen i andra ändan telefonluren hånskrattar mig rakt upp i ansiktet och förklarar för mig att detta borde din mor och denna man reda ut först och främst. Va fan blir det? Han ofredade mig ju.

Några dagar efter detta kom då nästa ”attentat”. Kom till jobbet och där väntade ett stort kuvert på mig.

Chefen meddelade att det för någon dag sedan hade varit in en ”kuf” på jobbet och lämnat in kuvertet som mitt namn stod skrivet på.

Tack och lov fann jag mig när Chefen undrade VEM i all sin dar denna människa var?!

Jag tog en rödis och luvis om att det säkert var en pappa till en av tjejerna jag då var kontaktperson till.

Ett tag tänkte jag bränna upp detta stora kuvert innan jag ens tittat på vad det kunde vara. Å andra sidan är jag väldigt nyfiken också. Så kuvertet fick följa med hem.

Senare den kvällen kom chocken då jag öppnade kuvertet och fick se vad som låg där i....

 

 

Fortsättning följer...

Kommentera här: